Ännu en dag (bland många andra)
Upp kl 5.45 dusch försöka vakna, kaffe, buss till jobbet och sedan mental istid i 4 timmar.
När jobbet har blivit ett problem, vad gör man då? Till en början så biter man ihop käkarna tills det gör ont, man står ut och försöker göra sitt bästa.
Jag har överlevt många saker i mitt liv, jag kommer överleva också det här, men ibland så blir inte bara kroppen trött utan också själen.
Från nästa vecka ska träningen komma igång igen och jag ska se meig om efter hur Jag vill att mitt nya liv ska bli, jag bestämmer ingen annan, och inget kan stå ivägen för resten av mitt liv.
Rutiner skapar trygghet , men iblan vaggar dom in en i dvala som kan vara hälsosamt att ta sig ur, för där utanför pågår det som bara passerar när man sitter innanför sina fysiska och mentala väggar.
